Karta - Louvren (Musée du Louvre)

Louvren (franska: Musée du Louvre eller officiellt Grand Louvre) är det största nationalmuseet i Frankrike, det mest besökta museet i världen och ett historiskt monument. Louvren är beläget i Paris 1:a arrondissement (stadsdel) och tillhör världens främsta konstmuseer både vad gäller storlek och samling, med hyllade konstverk av bland annat Tizian, Rafael och Leonardo da Vinci. Museet ställer ut Mona Lisa, Venus från Milo och Nike från Samothrake.

Louvren förvaltas av den franska staten under Réunion des Musées Nationaux och ställer ut både antik och modern konst. Museet är känt för att ha flera av världens mest berömda konstverk, som till exempel Leonardo da Vincis Mona Lisa, Anna själv tredje, Madonnan i grottan (första versionen), Alexander från Antiochias Venus de Milo, Hieronymus Boschs Narrskeppet samt Damen från Auxerre.

Louvren byggdes som ett kungligt palats för Filip II August i centrala Paris i ena änden av gatan Champs-Élysées. Delar av palatset öppnades som museum för offentligheten 8 november 1793, under den franska revolutionen.

Den centrala gårdsplanen, som domineras av Louvrepyramiden i glas, byggd 1988, är museets huvudentré. År 2005 hade Louvren 7,3 miljoner besökare, ett rekord som till stora delar berodde på Dan Browns roman från 2003, Da Vinci-koden. Ökningen av antalet besökare var 22 procent jämfört med tidigare rekord och gjorde Louvren till det mest besökta monumentet i Paris.

Det första kungliga Louvreslottet byggdes av Filip II August 1190 som en fästning för att försvara västra Paris mot normander. År 1370 flyttade kung Karl V in från Palais de la Cité och Louvren tjänstgjorde sedan som kunglig bostad fram till 1682. Kung Frans I som regerade på 1500-talet var mycket konstintresserad och hade en diger samling av konst. När han avled testamenterade han sina konstverk till den franska staten. Kung Ludvig XIV bidrog sedan till att samlingen av konstverk växte i Louvren.

Den nuvarande delen av slottet Louvren började byggas 1535. Arkitekten Pierre Lescot införde i Paris uttrycket renässansen, som hade utvecklats i slotten i Loiredalen. Hans nya flygel på det gamla slottet satte dess status som den första bland de kungliga palatsen. Även Androuet du Cerceau arbetade med Louvren.

Under sin regeringstid åren 1589–1610, byggde Henrik IV Grande Galerie. Byggnaden längs Seine var över 400 meter lång och 13 meter bred. Det var då världens längsta byggnad i sitt slag. Henrik IV, som uppmuntrade konsten, bjöd in hundratals konstnärer och hantverkare för att arbeta på byggnadens nedre våningar. Denna tradition fortsatte i ytterligare 200 år tills Napoleon III avskaffade den.

Ludvig XIII (1610–1643) färdigställde Denonflygeln, som hade påbörjats av Katarina av Medici 1560. I dag har den renoverats som en del i det stora restaureringsprogrammet i Louvren.

Även Richelieuflygeln byggdes av Ludvig XIII. Den var en del av Frankrikes ekonomiministerium och tog upp den större delen av palatsets norra flygel. Ministeriet flyttades och flygeln renoverades och förvandlades till konstgallerier som invigdes 1993, på Louvrens 200-årsdag.

Anlitad av Ludvig XIV byggde arkitekten Claude Perrault den östra flygeln 1665–1680, med en italiensk balustrad längs det plana taket, vilket var nytt inom fransk arkitektur. Hans enkla design valdes framför en design av den store Gian Lorenzo Bernini, som kom till Paris med byggnaden som sitt enda syfte. Perrault hade översatt den romerske arkitekten Vitruvius till franska. Hans harmoniserande kolonnpar bildade en skuggad pelargång med en central entré i en frontonisk triumfbåge, i en diskret barockstil som hade varit modell för stora byggnader i Europa och USA i hundratals år.